Header

De här bilderna är från min första viktresa. Den viktresan som var stabil, framgångsrik och härlig. Mellan ca 25 oktober 2015 t.o.m. 15 maj 2016 gick jag ned exakt 20kg. Från 108kg till 88kg. Idag ligger jag på 91kg, så inte så långt därifrån. Fr.o.m. den 15 maj 2016 fram till och med förra måndagen, 18 september 2017, har varit en kaosig, upp- och nedvänd, galen viktresa. Jag har pendlat 10kg upp och ned säkert 10ggr, jag har tagit ut min känslomässiga instabilitet på min kropp. Och inte utan anledning.

Sedan den 15 maj 2016 har jag behövt handskats med både förlusten av min pappa, och förlusten av en bästa vän. Jag vill på riktigt säga att jag hamnat i de allra djupaste dalarna och funderat över huruvida jag någonsin kommer andas över ytan igen. Det tog otroligt lång tid för mig att ens acceptera sanningen.

Så jag förlåter mig själv, 1000 gånger om. För någon som känslo-ätit hela livet så blev förra året det största testet av dom alla. Och jag var INTE redo. Herregud, jag kämpar idag för att inte tröst-äta efter en dålig dag, hur i hela helvete skulle jag inte tröstäta efter förlusten av två av mina närmsta? Det är ju faktiskt orimligt. Huvudsaken är att jag idag är redo att gå vidare. Jag gråter mig inte längre till sömns, jag tänker inte på det varje vaken minut och jag orkar vara människa igen. Jag är äntligen REDO, på riktigt, att fortsätta min viktresa. Och efter de här 12 veckorna med Luciaformen är jag fanimig redo att kämpa för en balanserad livsstil. Äntligen.

Design your blog - select from dozens of ready-made templates or make your own; simply “point & click” - Click here

Likes

Comments

Det är ju många nu (eller ok, för typ tre månader sen, varför är jag alltid efter?) som lägger upp 5 seconds transformations på sociala medier. Där påvisar man hur enkelt det är att visa upp en kroppsform som inte stämmer överens med verkligheten pga vinklar och poser. Nu är det min tur!

Det var faktiskt en slump att jag fick dessa två bilder nedan. Med första bilden tänkte jag att jag skulle ta lite före-bilder nu såhär innan Luciaformen drar igång, och bara för att det är kul att ha. Sen när jag stod där så bara "äh, jag kanske kan få till någon decent insta-bild också!", och så började posandet. När jag sen såg bilderna bredvid varandra på datorn så fick jag nästan en chock över hur stor skillnad det faktiskt var? Galet ju! Tänk vad jag lurar mina följare egentligen (ok fast det är ju i och för sig jag på den andra bilden med? haha). Samtidigt så känner jag att jag ju såklart gärna vill visa upp bilder där jag själv anser mig själv se som bäst ut, det är ju inte så konstigt. Men ja, man kanske får ha lite sådana här reality checks ibland. Ändå bra grej kan jag tycka! Många anser ju den här 5 seconds transformation-grejen vara överspelad, men jag tycker nog fanimig inte att den kan bli det. KEEP ON KEEPIN IT REAL tycker jag! :)

Likes

Comments

HEJ!! Haha, övertaggat? Äsch då. Bra med tagg ju!

Just nu känner jag hopp om framtiden! Yay! Har mycket produktiva planer för morgondagen som innebär skola från ca 9-17 (yep, snacka om heldag). Ska bl.a. ha möte med min uppsatsexaminator, så efter det kommer jag att lana uppsats fram t.o.m. torsdag morgon, men sen är det ÖVER på RIKTIGT. Även om de närmsta dagarna antagligen kommer bli rätt crazy så känns det faktiskt galet skönt. Jag känner att jag har lite koll på läget, eller åtminstone planer för hur jag ska få koll på läget. Och misströsta inte, självklart behöver jag pluggpauser där jag hänger på sociala medier, hehe! På torsdag kväll ska jag fira avslutad uppsats (oavsett om det känns bra eller skit, haha) med att hänga med mina tjejor! Känns som en bra grej. :)

För övrigt så är det idag EN liten vecka kvar till start av Luciaformen!! Huuuur taggad är jag, undrar ni? Galet taggad! Känner 100% att det är värt pengarna och att det är precis vad jag behöver. En omstart och en redig sådan! Vikten har helt klart eskalerat senaste tiden, så detta kunde inte komma lägligare. Så nästa måndag när jag kör igång kommer jag skriva ut startvikten, lägga ut startbilder och därefter kör jag igång de veckovisa viktuppdateringarna igen. WIHO!!

Dagsformen

Likes

Comments

Hej på er!!

Alltså, ni förstår inte hur taggad jag är på detta. Japp, nu ska ni få höra!

Jag ska vara med i Luciaformen 2017!! WIIE! Hehe, overhype. Nämen, som ni kanske märkt så har min motivation sviktat rejält de senaste veckorna. Eller ja, den har sviktat från och till hela det senaste året. Så de senaste veckorna har jag återigen gått upp i vikt och den här gången har det verkligen spårat. Jag har gått upp 5kg på bara en månad! Vilket gör att jag igår vägde in mig på 90,3kg. JAG ÄR ÖVER 90. Jag mår så jävla dåligt över det här. Inte för att det är något fel med att väga över 90kg, definitivt inte. Men jag bara slänger bort allt jag har kämpat så hårt för! Och jag MÅR inte bra. Jag är så himla, himla sockerberoende igen och jag hatar det. Ja, nä, usch. Jag kan prata i mängder om det här. Men huvudsaken är att jag har hittat grejen som ska motivera mig igen!

Luciaformen är en tävling framtagen av företaget Refitness där det ligger pengar i prispotten (25k för 1 plats, 10k för 2 plats & 5k för 3 plats). När man anmäler sig (för antingen 1995:- eller 3495:- beroende på vad du vill ska ingå) så får man ett kostschema samt ett träningsupplägg som är anpassat för dig! Tävlingen pågår under 12v, mellan 18 september - 13 december. Sista dagen får man skicka in sina före- och efterbilder för att sedan låta allmänheten rösta fram vinnaren med störst förändring! Personligen tycker jag det är svinkul att det är en tävling då det ju ger så himla mycket motivation till vinst, och sen ska det dessutom bli otroligt spännande att få kost- och träningsscheman! Så jag är sååå himla taggad och det känns verkligen bra. Jag har hittat min grej tror och hoppas jag! Så under de här 12v får ni följa min tävling och förhoppningsvis tycker ni att jag förtjänar en röst den 13 december! :) Jag ska såklart göra så gott jag kan fram till tävlingsstart också, främst gällande att göra mig av med sockerberoendet, men de stora förändringarna kommer förhoppningsvis ske därefter.

Likes

Comments

HEJ! Vet ni vad, nu känner jag för att skriva av mig om en grej som legat som ett litet mörkt moln över mig senaste tiden.

När jag startade min viktresa så skrev jag att det kändes annorlunda för att jag den här gången skulle göra det offentligt. Jag kände att det skulle bli en jävligt bra push som skulle ge mig motivation och hjälpa mig att lyckas. Jag ville ju visa att jag KAN, och det skulle ju kännas krasst att misslyckas offentligt. Och ja, det funkade skitbra i början! Det gav mig verkligen motivation och det kändes så himla härligt att visa för alla er läsare att det går bara man vill! Jag kände mig som en inspiration som kunde visa andra att - kan jag så kan ni med.

Men den senaste tiden har den här pressen vänts till något negativt. Istället för att vara motiverande mår jag dåligt över att misslyckas. Det känns pinsamt att säga att jag har gått upp i vikt, det känns jobbigt att offentligt misslyckas. Jag inbillar mig att ni sitter på andra sidan skärmen och tänker att jag inte alls är inspirerande, att jag är dålig som jojobantar och 'hur svårt kan det va'. Ok, detta är såklart inte ständiga tankar men jag tror det är därför jag tagit lite avstånd till bloggen. Jag har skippat måndagsuppdateringar och skriver helst inte min vikt längre. Jag skäms, to be honest. Det här som skulle handla om min succéfyllda viktresa har blivit till ett års jojobantning och ångest. Det känns som att jag ständigt ursäktar mig med det, det och det. Det känns som att jag skyller på mina trauman och använder det som en ursäkt till min misslyckande viktnedgång.

Nä, jag vet inte ens längre. Det har blivit mycket upp- och ned på vågen senaste tiden, eller ja, senaste året egentligen. Och även om det låter som en ursäkt beror det ju ärligt talat på en depression som gått upp- och ned. Jag tror jag har skrivit 10ggr senaste året att "Nu kör vi igen!", och varje gång menar jag det ju men jag förstår också hur det uppfattas. Som att jag börjar om och misslyckas varje gång. Usch, jag är så trött och taggad på samma gång, haha. Aja. Summan av kardemumman: Jag försöker, hela tiden. Jag gör så gott jag kan och det får räcka. Jag hoppas att ni är med mig ändå! Jag är bara människa, och jag vill vara realistisk. Jag är ingen superkvinna som går ned 40kg på ett par månader och jag är helt okej med det. Ni som följer mig får se min viktresa med allt vad det innebär! Jag kanske egentligen borde ha blogg-fokus på hälsa, mat, träning och kroppspositivism istället för viktnedgång.

Huvudsaken tycker jag ändå är att jag lärt mig älska min kropp, trots att jag fortfarande vill gå ned. Viktnedgången får ta sin tid, förr eller senare kommer jag över mållinjen.

Älskade kropp, jag lovar att aldrig mer skämmas över dig.

Likes

Comments

Hej på er!

Idag har jag mest suttit hemma och försökt jobba på uppsatsen, men jag kommer fanimig ingen vart. Haha, usch, det är så jäkla segt att börja om med denna så det finns ju inte. Jag kom i alla fall ut på en halvdan springtur följt av lite handling! För mig är det viktigt att komma ut från lägenheten även på mina lediga dagar, känner att jag mår bättre då än när jag bara sitter hemma. Även om det bara är en tur till affären eller en kort löprunda/promenad!

Hittade förresten lite gamla bilder som jag satte ihop med bilderna jag tog för någon vecka sedan. Så kul och inspirerande att se hur mycket som förändrats! Kände att jag behövde lite ny motivation nu när jag kommit igång igen. Det är ju en SÅ jäkla härlig känsla att få bevis på ens hårda jobb med framstegen man gör! Dessa är ju inte de bästa progress-bilderna jag har, men jag själv relaterar så mycket till bilderna mer än bara kroppsmässigt. Hela min SYN på mat, hälsa och träning har ju förändrats så otroligt mycket! Tjejen till vänster på bilderna var så himla okunnig och hade inget självförtroende över huvud taget. Hon tänkte att det var hopplöst, hon hade gett upp. Hon åt gräddiga pastarätter dagligen, choklad när hon kände för det och tröståt när hon mådde dåligt. Allt det där har jag fått sådan himla distans till! Jag VET vad jag stoppar i mig, jag vet vad jag går upp/ner av och vad jag mår bra/dåligt av. Jag gör medvetna val oavsett om jag äter bra eller dåligt, jag vet att jag kan gå ner i vikt om jag bara sätter manken till och jag tränar regelbundet för att det känns så jäkla bra ända in i själen. Nä hörrni, vad jag tackar mig själv för att jag började min viktresa för ca 1,5 år sen. :) Bättre sent än aldrig!

Denna vänsterbild är från min student för 4 år sen, inte den bästa bilden haha, men jag tycker ändå att det syns på något vis hur stor jag var. Då hade jag varit tillsammans med Jonas i nästan ett år och lagt på mig en del pojkvänskilon också.

Denna vänsterbild är från när jag och Jonas var i Barcelona sommaren 2015. Minns att jag köpte det där linnet på Primark den resan i storlek UK 16, nu har jag UK 12 (ibland t.o.m. 10) och slängde faktiskt det linnet bara häromdagen när vi packade upp!

Likes

Comments

Halloj!

Jag tänkte att jag skulle rada upp lite av mina bästa tips för viktnedgång. Inte bara för er skull, men jag själv behöver nog också tänka och ta till mig lite av sådana tips nu när jag startat om igen! :)

1. Cheatmeals - inte cheatdays. Detta är i alla fall något jag kommer att försöka tänka på och köra efter! Jag kommer heller inte köra cheatmeals "en gång i veckan", utan jag kommer köra det vid speciella tillfällen. Har jag inget planerat under helgen så känns det mest onödigt, utan cheatmeals blir t.ex. nu på midsommar och vid vår gymnasiereunion, och senare lär det bli vid sittningar (studentevent), när någon fyller år osv. Men jag kommer försöka att inte ha hela cheatdays - äter jag t.ex. hamburgare med pommes till middag så räcker det, fortsätter jag det hela med godis eller liknande på kvällen så känns det nästan som att hela veckan förstörs. Ett fusk räcker! :)

2. Gör bra val vid sötsug! Det finns SÅ otroligt mycket härliga substitut för onyttigt godis. Är man sötsugen - ät propud, proteinglass, frukt, proteinbars eller något annat gott men nyttigt. Det är ju egentligen himla onödigt att moffa i sig massa socker och kalorier när det finns så mycket andra möjligheter! Personligen tycker jag det är mycket lättare att hålla sig nyttig nu än för bara ett par år sedan. Ta vara på det!

3. Hellre röra på sig lite än inte alls. Vissa dagar är man helt enkelt för trött eller omotiverad för att träna. Men då kan man ändå ta sig ut på en promenad! Idag hade jag t.ex. en sådan dag. Jag hade ont i huvudet, kände av jetlagen och var allmänt SEG. Men då gick jag ut på en lite lugnare långpromenad istället! För mig kopplas också aktivitet med bra kost - ju mer jag tränar och rör på mig desto mer motiverad blir jag till att hålla kosten. Dessutom så håller jag mig distraherad från mat när jag går ut och går, hehe. Dessutom är mitt motto när jag haft ett dåligt pass: Hellre en misslyckad träning än ingen alls.

4. Kompromissa. Jag kollar en del på Youtube och diverse fitnessmänniskor. Där ser jag en del som t.ex. går ut och äter stora kaloririka middagar, men då istället fastar fram till t.ex. tre på eftermiddagen eller så. De "sparar" liksom kalorierna från frukosten och lägger på middagen istället. Så det är något jag ska försöka ha i åtanke de dagar jag 'fuskar'!

5. Försök att hålla motivationen uppe! Detta är ju såå viktigt. Jag håller nästan främst motivationen uppe via Instagram! Följer jättemånga andra viktnedgångskonton och även många fitnessinfluencers. Det motiverar mig massor! Men sen föreställer jag mig ofta drömkroppen, tänker på mål jag satt upp och jag motiveras även av Jonas framgångar. Hitta det runt omkring dig som du motiveras och inspireras av! Förut hade jag en skärmsläckare på telefonen med citatet "When you're struggling - Imagine your dream body". Man får hitta små tips och trix som funkar för att hålla motivationen uppe!

Det skiljer ca 20kg mellan bilderna. :)

Likes

Comments